Alla inlägg under oktober 2011
.
.
Årshjulet vänder från höst
singlande löv dansar
rör Jorden vid
Tyst och stilla
lägger sig tillrätta
färgar marken i
brandens skiftning
Ytans praktmantel
.
En lätt smekning
dimman skänker
minnen speglas
Det som är dolt
blir klart med ens
En droppe följer
som sen blir tusen
Sköljer det som var
och det som är
.
Fuktig mylla
döljer gångna tider
Livet åter erbjuds
efter vinterns vila
Ur dess famn
springer allt och
allt måte återvända
Närande, tröstande
formar Jorden oss på nytt
.
- Ariadna, Samhain 2011
.
Igår började mitt firande av Samhain. Som av en händelse så hade jag fått en möjlighet att delta på en gruppceremoni med några underbara, generösa och trevliga kvinnor. Jag kom dit, nyfiken, förväntansfull och lite nervös eftersom jag aldrig gjort någonting liknande förut men ändå verkligen visste med hela min själ att jag skulle ha en mycket härlig stund framför mig. Min modiga men inte alls så religiöst lagda syster följde vänligt och lydigt med och jag tror att även hon fick en givande och intressant stund. Gruppen vi mötte bestod av några kvinnor som vi aldrig träffat förut och en av deltagarna berättade om Samhain och Kärringen, Gudinnan i sin gamla aspekt, och om hur denna vet attdet nu är dags att riva ner alla löv, allt det gamla, om hur fröna är utströdda och nu får vila. I den här gruppen ser man Samhain som det nya året eftersom varje ny tid börjar med vila. Tänk till exempel på julen där julaftonen är den tid som inleder juldagen. För min del har jag alltid ansett att året inleds när ljuset börjar växa sig starkare och därför fyller Yule det syftet för mig men jag kan verkligen förstå att andra gör det efter den målande förklaring som vi fick där. Därefter gick vi vidare med att 
var och en fick presentera oss. Jag värmdes av den öppenhet och enkelhet med vilket var och en berättade om sig själva. Vi fick även berätta vad vi ville bidra med under ceremonin och jag berättade att jag ville läsa upp en dikt som jag klottrat ihop kvällen innan. Plötsligt hade vi skapat en gemenskap. Jag blev väldigt förvånad när en av deltagarna föreslog att jag kanske kunde tänka mig att inleda Cirkeln. Jag haspade ur mig att jag hellre ville iaktta eftersom jag aldrig har deltagit i en gruppceremoni tidigare och inte visste vad som förväntades av mig. Tänk vilket förtroende de visade för en nykomling som jag! Vi kom i alla fall överens om att dela på ansvaret och jag fick då i uppgift att åkalla ett av elementen. Vilket väderstreck som vi associerade med vilket element bestämde vi på plats. Jag gjorde som jag alltid brukar göra vid åkallelser men jag förstod på min syster att de andra blev ganska förvånade eftersom jag ritade ett pentagram i luften, någonting som ingen av de andra gjorde. Jag brukar även åkalla Herrar av Vakttornen snarare än 
elementen direkt, vilket kanske ytterligare bidrog till någras förvåning eftersom vi bara var kvinnor fysiskt närvarande där och dessutom bara talade om det gudomliga som en Gudinna. Alla gör verkligen på sina egna sätt och vissa inslag var ögonöppnare även för mig. Jag är väldigt cermoniellt lagd i mina privata ritualer eftersom samma inslag, att göra saker på ett visst sätt varje gång, hjälper mig att försätta mig i rätt sinnesstämning. Den här ceremonin däremot var helt spontan med endast några få bestämda punkter som fick vägleda oss. För varje nytt inslag i inledandet av ritualen var alltid frågan 'hur gör vi nu?' Ibland är det nyttigt och kul att vi går utanför våra egna ramar! Själva ritualen får bevaras ensamt av dem som deltog. Själv vandrade jag och min syster hemåt, glada och inspirerade av att få ha deltagit i denna gemenskap en liten stund. Tiden flög verkligen iväg med vinden; i det här sällskapet slutade tiden att existera överhuvudtaget. Igår gick jag hem med så många tankar som snurrade runt i ett lyckorus. Jag ser verkligen fram emot att få göra om detta!
.
I dag har jag ägnat en stund åt att förbereda mitt eget Samhainfirande. Jag har bland annat gjort puré på pumpan som jag köpt. Tyvärr var det något fel på pumpan och botten var alldeles mjuk så det blir dessvärre ingen Jack-o'-lantern som jag kan visa upp i år. Jag hoppas däremot att pumpapajen blir god! Altaret är hur som helst förberett och i fredags anlände min beställning på Yankee Candle i doften Witche's Brew. Nu har jag ett ljus för varje högtid. Detta är mitt alldeles speciella pynt som ytterligare försätter mig i den rätta stämningen för varje högtid. Dessa ljus gör mig så lycklig varje gång jag får använda dem! Nu är det dags att titta igenom det sista förbredelserna.
I morgon kväll så påbörjar jag mitt eget privata firande av förfädernas, minnenas och vilans årstid.
.
En fin och minnesvärd Samhain önskar jag alla!
.
.
Hur firar du Samhain i år? Berätta gärna i kommentarerna.
..
Var Välsignad!
.
---------------------------------------------------------------------
Kära läsare, Moder Gudinna och Fader Gud,
.
Samhain närmar sig med stormsteg och plötsligt har jag fått ganska mycket att göra och mängder av aktiviteter att se fram emot. Ganska många saker lägger jag också bakom mig den här månaden, inte så mycket för att jag ser Samhain som slutet på ett år (Yule fyller den funktionen för mig) men för att jag har fått vara med om en del märkliga saker under den gångna månaden, speciellt vad gäller den första hälften...
.
Oktober månad har inneburit en hel del insikter för min del. Under sommaren började jag konfronteras med min Skugga och speciellt den sida som rör min skam, känslan av att vara helt värdelös och utskämd inför andra. Nu i oktober har jag börjat närma mig de rädslor som är ganska nära kopplade till min känsla av skam. Jag är fylld av en rädsla för att misslyckas och att inte duga. Jag är också rädd för att inte ha någon kontroll över situationer som därmed gör att jag riskerar att misslyckas. I början av månaden insåg jag att denna rädsla hindrar mig från att utvecklas medialt. Jag är otroligt fascinerad av andevärlden men skulle inte vilja kalla mig för ett medium - mina förmågor är långt ifrån så utvecklade. Jag vet inte ens som jag skulle vilja ha sådana förmågor. Samtidigt är jag fascinerad och vill så gärna lära mig mer. Vid min ceremoni vid nymånen i oktober kände (hörde är nog nämligen inte det rätta ordet egentligen) jag Jungfrugudinnan: "Du är min. ... Du skall bli min prästinna. ..." Jag gissar att när man rör vid andevärlden och vid Gudarna så blir allting lite otydligt och därför hörde jag först bara dessa två påståenden med en paus emellan. Det var en märklig närvaro som jag aldrig känt förut och plötsligt så vaknade denna närvaro även inom mig. Jag riktade mitt svar innåt och sa helt enkelt att jag är rädd att jag inte har tid och att jag inte vet var jag ska börja. Jag har ingen som kan hjälpa mig i mina studier. Dessa områden har jag aldrig rört tidigare. Gudinnan frågade varför, en fråga som antagligen mer var riktad för att jag skulle fundera på svaren än för att hon behövde veta. Jag angav mina skäl. Hon sa ingenting just då men jag fick känslan av att hon har andra planer för mig som kommer avslöjas i sinom tid. Jag bad henne att träna mig och som svar på det så fick jag ordet 'behärskning'. Jag behöver behärska mig och min tid för att verkligen kunna ta mig tiden och studera. Jag måste vilja.
.
Kära nån..!
.
Just nu får det nog vänta hur som helst. Ska jag kunna genomföra uppgifter som prästinna är känner jag att jag behöver konfrontera mitt ego. Jag märker nästan alltid av egot när jag mediterar. Egot försöker på olika sätt att hindra mig från upplevelserna av meditationerna. Ibland är mitt ego riktigt elakt och det kan vara svårt att skilja det från "externa" fenomen. Egot visar mig det som jag hoppas få se men twistar till det så att jag blir besviken. Egot gör mig också rädd att misslyckas. Mitt ego gör att jag vill för mycket istället för att flyta med...
.
En annan upplevelse jag har haft under oktober månad, vid fullmånen den här gången, var närvaron av en ande som jag misstänker var antingen min famors far eller bror. Jag har ett gammalt brunvitt släktfoto på min farmors familj när hon var liten som jag tycker riktigt mycket om. Till vänster sitter min farmors pappa och till höger hennes mamma. Mellan sig har den då yngsta dottern, den då älsta brodern samt över, stående i mitten av kortet, min farmor när hon är 8-10 år gammal i vit klänning och tjockt lite krulligt hår. Jag har länge velat rama in det fotot för att kunna ha det framme. Just vid fullmånen så stod det framme på byrån för att jag höll på att fundera över var fotot skulle göra sig bäst i rummet så att den får en central plats men inte blekas av solen strålar. Under fullåneceremonin så kände jag plötsligt ett strakt tryck ifrån kortets håll och hur luften blev tjock och tät. Jag fick en lätt huvudvärk och armarna kändes elektriska. Jag kände mig yr och konstig men blev snarare fascinerad än rädd av detta fenomen. Någon i det foto tyckte inte om mina okristliga aktivieter är min starka gissning och jag gissar också att det var min farmors bror som under sin levnad hade väldigt starka åsikter och nu använde kortet som en portal för att visa sitt missnöje. Jag gjorde en port i cirkeln och sträckte ut handen för att vända på kortet. Då lättade också trycket och huvudvärken men "elektriciteten" i armarna var kvar och satt faktiskt i något dygn därefter. Under resten av ritualen kände jag mig aldrig riktigt ensam men irritationen var borta och istället fanns där enbart en lätt nyfikenhet. Det är ganska troligt att det åtminstone fanns två andar där men att det bara var en av dem som gjorde väsen ifrån sig. Lite senare under ritualen så fick jag höra en röst som sa "Se upp!". Jag blev genast alert och lite spänd. Jag hörde också "Du kommer öppna upp dig mer och mer." Därefter hade jag ganska svårt för att behålla koncentrationen. Jag avslutade ritualen så snabbt som möjligt, inte rädd men lite skärrad och omskakad. Jag blev lite orolig. Vad menade rösten egentligen? Jag vill ju inte utsättas för någonting farligt och för mer än vad jag klarar av. Vad ska jag se upp för? Kan jag ha hört fel med att jag kommer öppna upp mig mer och mer? Jag gissar att det är mot andevärlden som avses. Var det inbillning? Var det mitt ego som lät mig uppleva någonting som senare kommer göra mig besviken om jag misslyckas? Men det kändes ju så verkligt! När jag avslutat Cirkeln så tog jag åter fram kortet och de starkaste energierna verkade komma från min farmors bror och därefter från hennes far. Från min farmors mor kände jag barar en blidhet och ömhet. Farmors lilla syster är i livet fortfarande så det är kanske inte så konstigt att jag inte kände någonting från henne. Jag får dock erkänna ett litet styng av besvikelse över att jag inte heller kände någonting från min farmor. Jag är fascinerad av henne och vill veta mer om hur hon var i livet men hon kanske aldrig har kommit över... Eller så är det farmors bror som aldrig gjorde det... Vem vet? Nästa gång så får nog kortet vara undanplockat så att de inte känner att jag tvingar in dem i någonting som de inte vill delta i.
.
Nästa upplevelse jag har haft är genom en meditation där jag vandrade genom den wiccanska kosmologin. Jag ska återkomma med ett inlägg om hur den wiccanska kosmologin är uppbyggd men här får ni nöja er med att följa mina äventyr. Jag inledde först med att få be att träffa Freja. Jag har länge tänkt på att jag borde undersöka vem som är min skyddsgudinna och jag tänker att det bästa sättet att få reda på det är be att få träffa lämpliga kandidater, så att säga, för att umgås och lära känna dem. Jag har länge misstänkt att det är en jungfrugudinna, en känsla som bekräftades under nymånen. Jag hade bestämt mig för vilken typ av meditation som jag ville genomföra men jag hade knappt börjat förrens jag kände att jag drogs mot Frejas boning Sessrumner. Jag deklarade att jag ville genomföra den mediation som jag avsett för att lära mig att hitta dit själv. Så gjorde jag den här gången och nu så här efteråt så var det nog helt överflödigt inser jag. Jag kunde ha sparat mycket tid på att bara följa med, men ja, för allt så finns utrymme för förbättring. Sedan hände en massa märkliga saker som jag inte riktigt har fått grepp om. Allt skedde väldigt flytande och plötsligt exponerades jag för symboler och händelser som jag inte kunde tolka. Jag följde efter en katt. Bortom vidundret som vaktar det astrala planet befann jag mig i en ljus rymd med en massa symboler och geometriska figurer som flöt förbi. Jag kom till en björkskog och gick mot ett långhus. Jag gick in i långhuset men befann mig då i en katedral. Jag följde efter katten som ledde mig förbi en tron och in i ett rum till höger om den. I det rummet fann jag en prästinna som tjänade den närvarande egyptiska gudinnan Bast eller möjligtvis Isis. Katten hälsade vänligt på gudinna och vi vandrade vidare. På vägen hörde jag "Jag är den mörka som vakar över döden och sejden". Jag började då att mässa Frejas namn och nämde henne vid alla attribut som jag känner henne. Jag lade särskild tonvikt vid Vanadis och kärleksgudinna eftersom jag inte riktigt var upplagd för att möta Frejas mörka aspekt. Så klart kom vi till slut fram till Freja i hennes mörka skepnad. Jag intog en respektfull ställning och Freja började tala med mig. Här flyter mina minnen av Freja ihop med Ceridwen. Att alla Gudinnor är en Gudinna fick jag verkligen erfara under den här meditationen. Jag kommer inte ihåg allting som mörka Freja sa förutom att hon förklarade att jag var hennes och att jag ska lära mig att sejda. Vid det här laget började jag bli ganska säker på att det var Freja jag hade hört under min nymåneceremoni. Jag påpekade ännu en gång att jag inte var redo, att jag är rädd och att jag kanske inte har tiden heller. Hon förklarade kort att hon ska göra mig redo. Jag bad hennes att det inte ska ske för snabbt så att jag hinner inte vänja mig. Jag vill gärna vara mogen och redo för nästa steg. Mörka Freja gav mig då ett gyllene frö och jag skulle äta. Det ska sedan slå rot och för varje dag som det växer så kommer mina förmågor att öka. Jag frågade henne sedan om det var hon som hade sagt "Se upp!". Hon svarade ja samt att jag ska vara uppmärksam. Jag ventilerade min oro över att detta möte inte var verkligt utan en produkt av mitt ego och att mina förmågor inte alls kommer växa sig starkare. Hon bad mig enkelt att känna efter. 
Sedan bad hon mig att jag skulle se ner i hennes kittel. Jag flöt ner i den och var med ens i en ny rymd med ett nytt hus, den här gången i Art Déco. Jag gick upp för en blanksvart trappa och gick in i ett enormt sovrum. Jag hörde en röst som frågade om jag litade på henne. En ganska delikat scen utspelade sig därefter som jag nog väljer att behålla för mig själv. Jag blev dock väldigt misstänksam och började fundera på om detta verkligen var Ljusa Freja som hon hade utgett sig för att vara eller en illvillig ande som var där för att utnyttja min sårbarhet. Just då avbröts jag av att min sambo kom hem och min meditation avbröts. När jag återvände till meditationen så drogs jag emellertid omedlebart dit jag blivit avbruten. På sängen låg Ljusa Freja och förklarade att hon är kärlekens och sexualitetens Gudinna. Hon förklarade att jag är hennes och sedan frågade hon en ganska märklig fråga, nämligen om min sambo är hennes också. Jag svarade att det kunde jag faktiskt inte lova eftersom han är ateist och att i sådana frågor så måste var och en bestämma själv. Hon lät faktiskt ganska besviken! Vi pratade lite mer och till slut så önskade hon att jag skulle återvända dagen därpå. Jag påbörjade färden tillbaka och vid trädet där vidundret står som vaktar astrala sfären så träffade jag en individ som jag trodde var in andevägledare men som förklarade att det var hon då rakt inte. Vad jag träffade var en valkyria vars namn började på G och att hon var min fylgia. Hon bad mig att kolla upp detta så snart som möjligt. Jag hade ingen riktig aning om vad en fylgia är men jag slog upp detta så fort jag var tillbaka. En fylgia är en följeslagare, ofta ett kvinnligt väsen som fungerar ungefär som ett totem om jag förstår saken rätt. Jag undrar om inte hon och den där katten som visade mig vägen var samma individ men i olika skepnader. Om de står Freja nära så är det till och med ganska troligt. Jag slog upp valkyrior i den Poetiska Eddan och mitt namn fastnade på Geirahöd. Jag gissar att var och en har en hel arsenal med olika väsen som följer en genom livet. Jag har bara lyft lite på locket än så länge. Väl tillbaka så kände jag mig flytande och lite "hög" som om jag gick på en drog. Detta varade tills jag ätit. Jag kan tillägga att jag inte orkade äta köttet, kände mig illamående av tanken, utan plockade fram bönor ur en konservburk. Jag har läst någonstans om att sådant kan hända om man rör sig i andevärlden...
.
Ja, uppenbarligen har jag mycket att lära mig och nya dörrar har öppnats. Förutom dessa upplevelser så har jag haft flera ganska realistiska men märkliga drömmar som talar genom ett symbolspråk som jag ännu inte kan tyda. Jag försökte återvända till Freja som jag lovat dagen därpå men tyvärr så misslyckades jag med detta och några fler märkliga fenomen har inte inträffat sedan dess. Kanske har det sin förklaring i att jag har blivit glutenförgiftad och därför varit för sjuk för att vidta några ytterligare resor.
.
Detta var oktober månad för mitt sprituella jag. Nu väntar Samhain som jag i morgon inleder med att gå på en ceremoni i Gröndal som Lilitha har inbjudit mig till. På måndag så kommer jag genomföra min ritual och på tisdag så kommer jag laga mat och skämma bort älsklingen i mitt liv. Vilket osökt leder mig till en liten påminnele om Witches Pumpkin Rally. Jag hoppas att ni alla lägger på ett kol nu där Samhain i princip är äver oss. Här finns lite inspiration för den som har idétorka. ;)
.
Använd gärna bilden om du känner för det ;)
(Markera bilden, tryck Ctrl+c)
.
Till sist, tack för att ni är en del av mitt liv, tack så väldigt mycket.
..
Var Välsignad!
.
--------------------------------------------------------------------
Läs även andra bloggares åsikter om wicca, instante mense, oktober, andar, freja, meditation, sejd, fylgja
Om du har 10 miljoner kronor att punga upp med ur fickan så är kanske ett äkta spökhus verkar intressant? DN skrev igår om Stanhope Old Hall som är till salu i nordöstra England. Huset som under två månaders tid har undersökts av The Ghostfinder Paranormal Society sägs hushålla flera spöken varav Den Grå Damen är den mest kända. DN skriver även att det i Sverige finns en hel del spökhus och att man kan övernatta i några av dem om man vågar. Är inte detta passande i Samhaintider? Har vi en hågad spekulant månne? ;)
.
..
Var Välsignad!
.
---------------------------------------------------------------------
Läs även andra bloggares åsikter om dn, spöken, stanhope old hill, ghostfinder paranormal society, samhain
Uppdaterad 24/10-11.
.
Once upon a time the five sons of the High King of Ireland went hunting together. At twilight
they set up camp and one of them went off to find water. He returned without any, saying,
‘There was a monstrous black hag guarding the well. She wouldn’t let me have any water
because I refused to kiss her.’
One by one the other brothers went and came back with the same account – without water,
except Fiachra who gave her ‘a bare touch of a kiss’, for which she promised him ‘a mere
contact with Tara’.
Finally, the youngest prince, Niall by name, went and returned with an abundant supply. Not
only had he kissed the hag, he lay with her. With that, she returned into the most beautiful
woman in the world. ‘Who are you?’ asked the hero. ‘I am Sovereignty [the goddess of the land]
‘and because you honour me, you will be High King over the whole of Ireland and your seed shall
be over every clan.’ And so it came to pass.
Those who face their greatest fears win sovereignty over life… and death!1
.
.
The Sacred Whore är en berättelse om de särskilda mystiska sniderier som brukar kallas för Sheela na gigs och som föreställer groteska nakna kvinnor med ena eller båda händerna blottandes sina förstorade genitalier. Ignorerade under århundraden börjar de nu röna allt större intresse allteftersom de återupptäcks på gamla kyrkor och slott. I boken får vi följa dessa skulpturer, från början symboler för fertilitet och nytt liv, och hur dessas psykologiska interpretationer har förändrats med historien när alla andra symboler för gudinnan utplånades från västervärldens medvetande.2
Sheela na gig skapades en gång i tiden av Irlands ursprungsbefolkning som en representations av landets gudinna och inkorporerades senare i kelternas heroiska traditioner. Hon kom att bli en väsentlig del i de iriska kungarnas suveränitet som var tvungna att ingå i ett symboliskt äktenskap med gudinnan över jorden. Kelternas Gudomliga Kärring, som Sheela även brukade kallas, införlivades i tidig Keltisk Kristendom, en variant av kristendom som behöll många element från den ursprungliga naturreligionen och kombinerade en speciell form av klosterväsende som kom till Irland från Egypten via Frankrike. Iriska missionärer tog sedan med sig Sheela på sina färder till Skottland, Wales, England och Frankrike.3 På 1200-talet lyckades den katolska kyrkan makt till slut eliminera Sheela från de iriska kyrkorna. När Henry II av England förklarades vara härskare över Irland införlivade de iriska hantverkarna de borttagna skulpturerna i de slott som byggdes. Där fick hon fortsätta stå som en symbol för irländarnas rätt till högsta makt över sitt eget land, den enda gudinneliga symbol som skulle överleva genom medeltiden. Normanderna gifte in sig i den iriska aristokratin och adopterade seden med Sheelas genom att låta snida fram nya skulpturer som placerades på deras egendomar.4
Att Sheela gör sitt återinträdande i modern tid menar Concannon är ett intressant och viktigt fenomen som visar på hur den feminina arketypen återvänder som Skapare, Förstörare och Återskapare av Liv i en tid när just denna arketyp som bäst behövs.
.
Sheela is a gift to modern people from the ancient past. She functions as a psychopomp: a symbol
capable of assisting in psychological and spiritual development. She is the gateway to the
transformation of consciousness. As the Prince who succeeded his initiation was rewarded with
kingship, and the hag was transformed into the beautiful woman, the individual who contemplates
this symbol becomes sovereign over self.5
.
Enligt Concannon kan historien beskriva hur landets gudinna som arketyp kunde försvinna från det kollektiva medvetandet och vilka effekter denna förlust har fått för mänskligheten. Hon menar att psykologi och de kaotiska händelser som sker runt om i världen förklarar varför Sheela återigen har börjat träda fram, nämligen för att vi ska vakna upp och avsluta de årtusenden av krig som vi ska ha missförstått skulle ingå i mänsklighetens natur. Concannon menar vidare att arkeologi, mytologi och modern vetenskaplig teknik försäkrar oss om att det för flera tusen år sedan faktiskt fanns en tidsålder då harmoni, fred och kreativitet rådde i samklang med naturen. Sheela, denna så länge hämmade aspekt av det kollektiva undermedvetna ska nu, enligt Concannon, börja återvända för att återställa balansen när mänskligheten förhoppningsvis åter är redo för den feminina principen.6
Mitt enda förbehåll med boken är att författaren på många ställen helt förbiser att understödja sina resonemang med källor. Detta blir särskilt problematiskt vid sådana något kontroversiella påståenden som att vi i historien har haft ett världsomfattande matriarkalt system som fokuserade runt modercentrerade samhällen med en gudinna i centrum.
.
From around 30,000 to 3000 BC (the period lasted longer in Wales, Scotland and Ireland), the
evidence points to an ancient worldwide social system organized around the life-giving qualities
of fertility of the land and people in mother-centred communities that functioned in harmony with
the rhythm of the changing seasons of the year. (…) Society was organised around the worship of
the Great Goddess, guided by a queen, assisted by a council of women.7
.
Historien om Sheela såsom berättad i The Sacred Whore är vacker och det är svårt att inte ryckas med. Samtidigt är stora delar av framställning farligt nära att reduceras till en romantisering av historien för att på så sätt stödja författarens feministiskt färgade utopiska förhoppningar om framtiden.
Styrkan i boken är vare sig historia och arkeologi men däremot psykologi. Sista kapitlet i boken är en framställning om hur vi kan möta Sheela som arketyp och integrera hennes budskap om död och återfödelse för att återställa människans och jordens psykiska balans.8
.
When this archetype was removed from all major religions, an essential aspect of human
nature was also removed from collective consciousness, and all the things that were mediated
by the dark goddess went underground with it. The result is a fear of change and transformation,
a terror of death, a denigration of the female as a vessel of lust, shame associated with the
female body as being inferior, and the scapegoating of the female sex.9
.
Concannon menar att vi genom att läsa och använda gamla myter och genom att leva oss in i gudars och gudinnors liv också kan knyta an med våra inre psyken och öka förståelsen för meningen och väsentligheten med våra liv.10 Sheela är, enligt författaren, en gåva från en gången generation som har befunnit sig i dvala inom det kollektiva undermedvetna under århundraden. Det är nu mänsklighetens desperata behov efter att hela och balansera sitt psyke för att även inkludera den feminina principen som nu kallar henne att återvända in i våra medvetanden.11
Avslutningsvis, för min egen del, har boken lämnat ett begär efter en egen Helig Hora. På ett psykologiskt plan känner jag igen den längtan efter det skrämmande men ändå välsignade som det mörka feminina kan utgöra. Den arketypiska gudinnan som råder över död och återfödelse vibrerar till mig genom boken. Jag vill vara hel. Jag vill ha en fitta på väggen!
.
.
..
Var Välsignad!
.
__________________________________________________
Källor:
1 Maureen Concannon (2004), The Sacred Whore, s. xi, The Collins Press, Doughcloyne.
2 Concannon (2004), cover.
3 Concannon (2004), s. 2.
4 Concannon (2004), s. 4.
5 Concannon (2004), s. 5.
6 Concannon (2004), s. 5.
7 Concannon (2004), s. 20.
8 Concannon (2004), s.172.
9 Concannon (2004), s. 171.
10 Concannon (2004), s. 184.
11 Concannon (2004), s.186-7.
---------------------------------------------------------------------
Läs även andra bloggares åsikter om sacred whore, sheela na gigs, sheela, gudinna, feminint, arketyp
Nedräkningen till Samhain har dragit igång, nu är det bara två veckor kvar och jag längtar verkligen otroligt mycket måste jag säga. Just nu håller jag precis på att börja fundera hur jag ska fira den högtid. Hittills har jag egentligen inte kommit fram till någinting särskilt annat än att jag vill utföra min Samhainritual på söndagen och på måndagen vill jag genomföra en morgonandakt samt en aftonandakt temaenligt och däremellan vill jag fokusera på högtidsmat och att göra någonting roligt med min Älskade. Kanske ska jag genomföra pumpajakten på Bondens egen marknad på lördagen innan...
.
Hur som helst, jag stannade mest som snabbast till vid bloggen för att påminna er om Witches Pumpkin Rally. Några av er har redan meddelat att ni gärna deltar och jag ser mycket fram emot att få se vad ni kan tänkas hitta på. Som jag har sagt tidigare, ni behöver alltså inte komponera helt egna rätter utan lyft gärna fram någonting som ser läckert ut och dela med er till oss andra. För dem av er som saknar inspiration så kanske ni kan hitta sådan på dessa ställen:
.
Coop - Pumpa
Coop - Halloween
Tasteline - pumpa
Lyckas med mat - pumpa
Allt om mat - pumpa
Koka ihop - pumpa
.
Glöm inte att meddela mig när ni lagt upp någonting på era bloggar så ska jag länka till respektive recept. Lycka till! ;)
.
Använd gärna bilden om du känner för det ;)
(Markera bilden, tryck Ctrl+c)
.
..
Var Välsignad!
.
.
---------------------------------------------------------------------
Läs även andra bloggares åsikter om wicca, samhain, bondens egen marknad, witches pumpkin rally
På onsdag morgon klockan 04:06:27 så är det fullmåne igen och i oktober så heter den Jaktmåne. Eftersom det inte passar mig att gå upp så tidigt precis innan jag har en vardag framför mig så firar jag henne i morgon kväll istället. Det blir en ganska viktig kväll för mig. Jag hade nu i helgen som var planerat att hjälpa en av mina allra käraste vänner att rena sin nya lägenhet men ibland så går det inte som man tänkt sig. Vi var helt slutkörda efter flyttstädningen och i nya lägenheten så kom vi knappt in i all röra. Vi har skjutit det lite på framtiden vilket på den positiva sidan gör att jag hinner förbereda lite fler finesser. Jag passade igår på att ta med mig en burk för att fylla med hennes lägenhets vatten. Jag tycker om tanken på att det helgade vattnen som jag ska förbereda åt henne kommer från hennes eget hem. Sedan ska jag låta en citrin och förmodligen en bergskristall ligga i vattnet i fullmånens sken och rena det. Under ritualen i morgon kommer jag sedan att välsigna och helga det och sedan voilá, det är färdigt att andvända. Sedan ska jag genomföra magi för min egen del som har till syfte att främja mitt studerande. Jag har nämligen valt att gå tillbaka till mina studier för att avsluta dem innan jag börjar jobba på riktigt - helt emot allt ekonomiskt förnuft ska tilläggas. Tur att man är häxa så att man kan konsten att leva på marginalen ;)
Vad gör du under Jaktmåne? Är du bra på att leva på marginalerna? Berätta gärna i kommentarerna.
.
Trevlig Jaktmåne och Var Välsignad!
Glöm inte att delta i
Witches Pumpkin Rally!
.
.
..
Var Välsignad!
.
---------------------------------------------------------------------
Läs även andra bloggares åsikter om wicca, esbat, jaktmåne, fullmåne
Inspirerad av Lilithas inlägg där hon förklarar sin kärlek till pumpor (jag delar den!) så fick jag idén om att ordna Witches Pumkin Rally. Pumpor är inte endast ett dekorativt inslag under Halloween – man kan faktiskt äta dem också, och det under hela hösten! Pumpor kommer i alla former, storlekar och färger och är ett häftigt, ja till och med obligatoriskt, huvudnummer i varje medveten häxas kök. Inte endast i utseendet erbjuder denna delikatess mångfald utan den uppvisar även en rad olika användningsområden inom kokkonsten som får varje annan ingrediens att storkna. Använd den i muffins, i pajer, i grytor, i bröd, som mos, som ugnsbakad - ja bara fantasin sätter gränserna!
.
Jag utmanar nu varje gedigen häxa, man som kvinna, att börja nedräkningen till Samhain genom att dela med sig av sitt favoritrecept med pumpa. Är du inte med på kvasten så är du en padda!
.
Så här gör du:
1. Välj ut en pumpa eller squash.
2. Välj ett recept.
3. Skaffa ingredienserna.
4. Laga maten.
5. Ta några snitsiga bilder och imponera på oss andra.
6. Lägg upp recept, bilder samt presentation av favvopumpan i ditt nästa inlägg.
7. Invänta reaktionerna från alla oss andra.
.
Det här är inte en tävling så ingen vinner något pris. Däremot är det ett tillfälle att få leka loss lite och skänka inspiration och glädje till varandra ;)
.
Här kommer mitt bidrag!
.
Butternutpumpa 
Butternutpumpa är i själva verket en squash (zucchini) men som liknar pumpa väldigt mycket genom sin söta, något nötiga smak. Den har ett grågulbeige skal och oranget kött.(Wikipedia) Jag uppskattar butternut på grund av dess köttighet. Man får väldigt mycket pumpa (eller squach) för pengarna. Dessutom ger den en sötaktighet som passar bra att utnyttjas på så många sätt.
.
Pumpapasta med fetaost och vitlök, 3-4 port.
Det här receptet hittade jag för två år sedan i mattidningen Buffé men man kan också hitta receptet på nätet. Man kan kanske säga att det var det här receptet som fick upp mina ögon för pumpa. Till och med min Älskade, alltså mannen i mitt liv, som är obotlig carneterian, fullkomligt slukar denna vegetariska rätt och saknar inte köttet det minsta. Hemligheten är de fåtal ingredienserna som passar perfekt tillsammans.
.
Ingredienser:
Ca 70 g pasta per person.
Olivolja
1 butternut
3 vitlöksklyftor
Zesten från 1 citron
Ca 4 timjankvistar
200 g fetaost
Salt och peppar efter smak
.
Gör så här:
Sätt på en kastrull med vatten.
Skala och kärna ur pumpan och den skär sedan i tärningar. Originalreceptet säger 2 cm stora bitar men jag tycker de blir godare om man gör dem mindre, kanske 1 cm, så att de får lite mer stekyta.
Skala vitlöken och riv zesten.
Starta plattan och häll på generöst med olja. Originalreceptet säger 2 msk men då fastnar pumpan i botten. Dessutom ger fettet mättnad så snåla inte. Stek pumpabitarna tills de mjuknat. Jag gör dem lite mindre och steker dem därför i kanske 8 minuter. Det där med tider är inte så noga - stek på tills det ser gott ut!
När du har börjat steka pumpan så börjar du koka pastan. 
Tärna fetaosten.
Pressa ner vitlöksklyftorna i pumpan och stek ytterligare någon minut.
Häll sedan över timjankvistarna, zesten samt salt och peppar. 
Häll av pastan. Servera pastan tillsammans med pumpan och fetaosten (fetaosten kan med fördel smulas över så att den smälter över pastan istället för att tärnas). 
Ät och njut! Jag ser fram emot era recept.
Använd gärna bilden om du känner för det ;)
(Markera bilden, tryck Ctrl+c)
..
Var Välsignad!
.
---------------------------------------------------------------------
Läs även andra bloggares åsikter om wicca, pumpa, recept, witches pumpkin rally, butternut, pumpapasta med vitlök och festaost
Till wiccas liturgiska arv hör det välkända stycket som kallas för The Witches’ Rune och som skrevs gemensamt av wiccas "föräldrar", nämligen Gerald Gardner och Doreen Valiente.1 Detta är ett stycke som jag själv uppskattar väldigt mycket och därför ville inkorporera i mina egna ritualer. Eftersom jag utför mina ritualer på svenska, då jag föredrar att hålla dem på mitt eget modersmål för att förstå den djupa poesin bakom varje ord, så blev det naturligt för mig att försöka översätta denna text. Själv brukar jag sjunga detta stycke precis innan jag deklarerar cirkeln som öppnad och ritualen påbörjad men jag har förstått att man i alla fall inom traditionella coven istället använder den som en ramsa. Hoppas att du uppskattar denna fria översättning!
.
.
Häxans Runa
Mörka natt och skinande Luna,
Öst, så Syd, så Väst, så Nord,
lyss till Häxans runa
– jag kallar er med dessa ord.
.
Eld och Vatten, Luft och Jord,
Stav och bägare, pentagram,
lyss och lyd ni mina ord,
när jag för min önskan fram.
.
Ljus och rökelse och kniv,
makt i Häxans klinga,
vakna nu alla till liv,
och kraft i trolldom bringa.
.
Drottning av himmel och av jord,
Gud av jakt i skogens sal,
låna er makt åt mina ord,
arbeta min vilja med helig ritual.
.
Vid all makt från stjärnor så klara,
vid all styrka från hav och fält,
såsom min vilja,
så må det vara.
Lovsjung magin, var det verkställt.
.
Har du ett ett speciellt hedniskt stycke som du uppskattar särskilt mycket? Berätta gärna i kommentarerna!
.
..
Var Välsignad!
__________________________________________________
Källor:
1 Janet & Stewart Farrar (1984), A witches' Bible: Part 1, s. 45, Phoenix Publishing, Blaine.
---------------------------------------------------------------------
Läs även andra bloggares åsikter om wicca, witches rune, häxans runa, poesi, gerald gardner, doreen valiente
För generella frågor om wicca så kan du antingen ställa din fråga i rutan nedanför eller också så når du mig på mail Dimmornas Dotter.
Länka: 
 |
Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se